måndag 19 mars 2012

Svenska kyrkan + nätet = vaddå? (Webcoast 2012)

Den 16-18 april var jag på WebCoast (oj, så kul och inspirerande! Tack, alla!). Här är en liten sammanfattning av mina tankar från mitt eget seminarium, som hade rubriken "Svenska kyrkan + nätet = vaddå?". Jag efterlyste input, och har ett behov att att sammanställa det hela... så: here goes.
Mina utgångspunkter är följande:
1, Att vara kyrka = att finnas bland människor och ta ställning för "det goda".
2, Människor finns på nätet.
3, Men... kyrkan har svårt att förhålla sig till nätet. (Exempel: kyrkans organisation bygger på geografiska gränser, men sådana gränser finns ju inte på nätet.)
Och därför behöver jag input från kloka människor, som kan hjälpa mig att tänka kring kyrkan och nätet. Och - WebCoast kryllar av sådana människor!
Jag började med att be deltagarna beskriva kyrkan (i stort, oavsett nätet) med tre ord. Så här blev svaren:
Tradition
"Krismyndighet"
Gråa
Omtanke
Byråkratiskt
Internt
Omodern
Stillhet
Tråkig
Högtidligt
Stelt
Omständligt
Stabilt
Tröst
Engagerat
Stöttande
Gammaldags
Akustik
Gammal
"Fysiska möten"
Präster
Torr
Hjälpande
Möte

Jag efterlyste även ord som beskriver Svenska kyrkan på nätet, och fick följande svar:
Prövande
Obefintligt
Bön
Gammaldags
Traditionellt
Osynligt?
Vilka mål?
Viktigt
Mänskligt
Finns ni på nätet?
Information
Torr
Sedan frågade jag deltagarna om de kunde tänka sig att vända sig till kyrkan i någon situation i livet, och i så fall vilken. Det blev en diskussion om sorg och kriser, för det var i de sammanhangen man skulle vända sig till kyrkan. Någon sa att det man förväntar sig att möta i de lägena är förståelse.
Vi diskuterade att det är en skillnad på att få svar från kyrkan som organisation och från en person som representerar kyrkan. Man vill veta vilken person det är som svarar i kyrkans namn, när det är känslomässigt laddade diskussioner som förs. Däremot är det mindre viktigt när det handlar om kyrkan som organisation eller liknande (tex information om vilken tid en konsert är) - då kan kyrkan svara från ett organisationskonto.
En tänkvärd poäng att kyrkan skulle kunna verka för att personer på nätet i mindre utsträckning "basunerar ut sina känslor" på nätet. Om en person mår dåligt så kanske hen inte är så noga med att tänka på att alla kan läsa det hen skriver. Kyrkan skulle då kunna inbjuda till ett mer avskilt samtal, så att man liksom skyddar personen från att blotta sig offentligt.
Jag gav ett exempel på ett tweet som man skulle kunna se på twitter: "Gråter. Älskade pappa - varför?". Jag bad deltagarna att tänka sig att de hade skrivit ett sådant tweet, och att kyrkan svarade. Först ville jag veta hur de tror att kyrkans svar skulle se ut. Samanfattningsvis tror man att kyrkan skulle svara lite torrt, kallt och opersonligt.
Sedan frågade jag hur de skulle vilja att kyrkan svarade. Man vill att kyrkan svarar professionellt, dvs inte i affekt, utan håller huvudet kallt. Man vill också att kyrkan tar initiativ till ett mer avskilt samtal där allt inte syns av alla följare.
Alltså: det finns balansgång mellan att vara personlig men att ända inte svara i affekt.
Någon undrade om det skulle svaras det överhuvudtaget från kyrkan idag, om någon skrev ett tweet som det ovan? Det är ju en väldigt bra fråga... Mycket av det som görs är på eldsjälsnivå, och om rätt eldsjäl får syn på tweetet så svarar hen kanske. Men i organiserad form görs inte så mycket. Än. :-)
Jag ville till slut också veta hur deltagarna reagerar på ett svar från kyrkan? De var överens om att det skulle vara positivt, men att det såklart handlar om hur man ser på kyrkan sedan innan. Någon poängterade att det ju är upp till den som blir kontaktad av kyrkan att välja vad man vill göra med kontakten - om man inte vill fortsätta prata med kyrkan, så får man säga ifrån.
En intressant tanke som dök upp var möjligheten att kunna tipsa (pinga) någon som man ser mår dåligt om att kyrkan finns. Om en person ser exempeltweetet ovan, så skulle hen kunna retweeta det med ett ping till kyrkan. Där kan vi bli bättre på att få våra medlemmar att känna till att vi finnas och att de kan hänvisa till oss!
Jag sände mitt seminarium via Bambuser, så här kan du se det, om du vill. Tyvärr bröts sändningen, och jag startade den igen när jag upptäckte det. Så, det är två delar.
Del 1: Inledning (om mina tre utgångspunkter ovan). Först vid ca 8 minuter in i filmen börjar jag prata om det här med kyrkan och nätet... så du kan ju hoppa fram dit om du vill. :-)


Del 2: Lite diskussion (som finns återgiven ovan) och avslutning (med ett exempel på hur Facebook fungerade när en trafikolycka inträffade i Skövde - poängen är att vi måste ha nätverk igång redan innan, om vi skall kunna finnas där när en kris inträffar).